Boken handlar om Högsäterleden i Värmland, som går mellan Södra Högsäter och Fyxnäs över Byälven, dess ursprung och betydelse för ortsbefolkningen. 
Redan Karl XII lär här ha fraktat sina trupper med fälttåg mot Norge åren 1716 och 1718.

Under 1900-talets andra hälft pågick en lång kamp, för att få behålla den gamla leden, med en överfärjning om bara 75 meter, 3 minuter. 
Färjan betyder allt för befolkningen, för arbeten, affär, skola, föreningsliv, umgängen privat och i bygdegård. 
Under 1900-talets andra hälft, fick dock Vägverket i uppdrag av regeringen, att eventuellt lägga ner färjan, som man redan gjort med fem andra färjeleder i länet.
Folket protesterade högljutt i årtionden, med framförallt intelligens och uthållighet kämpade man, för att få behålla leden och lyckades. 
Färjan finns kvar än i denna dag 2024. Nu är Högsäters färja den sista kvarvarande fordonsfärjan i hela Värmland i statlig regi.

De två fiktiva berättelserna följer de verkliga händelseutvecklingarna baserade på hörsägen och forskning. Själva upprinnelsen var att en liten flicka från Dalen i Gillberga socken omkom vid färjeläget år 1937.
Detta blev ett sorgens minne, som lever sig kvar bland folk än idag.

Boken innehåller fakta, dokument (för den som vill fördjupa sig i historiken som berör 348 år), historiska illustrationer, två dikter, tre sånger och många foton, även på nöjeslivet vid den gamla Kungshögen.